ÖstadByväg

Vi ska snart besiktiga bilen och måste köpa nytt avgassystem. Det är inte gratis. Inte gratis alls. Det är snarare faktiskt jättedyrt. Dock tar Astas mormor och morfar ingen hänsyn till det utan insisterar på att köpa flickebarnet en liten cykel. Och då har ju vi liksom inget val.
Det fick bli en tur till Biltema (alternativet att köpa en cykel som inte var av samma fabrikat som Astas var liksom aldrig ens aktuellt) och inköp av en sprillans ny cykel till vår lille Loke. Klart grabben ska ha en cykel!
Nu kan de börja göra Sjöviks gator osäkra!

Idag valde Elis att lära sig att gå på allvar. Med binäget bistånd från en supportande storebror vandrade han fram och tillbaka genom huset, trettio-fyrtio steg i stöten, hostandes och med snoret rinnande. Han har nog aldrig varit sötare.
Loke var mycket imponerad och gillade speciellt att hetsa Elis genom att springa framför och ropa
- Kom nu då Elis, klara, färdiga, SPRING!
Allt detta medan mor låg nedbäddad i soffan med en kopp te och var ynklig medan pappa lyfte bilen i garaget och kollade avgassystemet. (Könsrollerna befäster sig än en gång...)

Fast i ärlighetens namn kom de inte bara för att leka med våra barn. De kom för att supa sig redlösa i garaget med pappa Petter medan Sabaton ekade ut över Sjöviks nejder och mamma Lina och tant Mai satt förskräckta och förtryckta och drack te och vyssjade de snoriga barnen.
Dagen efter vaknade herrarna framåt eftermiddagen, Andreas vaknade flickvänslös eftersom Mai tröttnat på att vänta på att han skulle vakna och åkt hem till katten Asta och bokmässan. Klok kvinna det där.
Farbror Jakob är förståndig och kör inte på fyllan så han väntade många timmar innan han satte sig bakom ratten och passade på att äta upp allt vårt bröd. Andreas, som den fantastiska kombination av übermensch och igel som han är, drack givetvis upp vår så omsorgsfullt undangömda cocacola. De ska vara glada att vi älskar dem...

Loke gillar dem dock. Jakob kom på den roliga leken att hänga Loke uppochner.
Andreas lät Loke vinkelslipa hans ben och lärde honom att slå med hammare mot huvudet och göra huggrörelsen med skruvmejseln.
Det känns verkligen som att vi har hittat två briljanta barnvakter i de här två! ;)

Det leks hejvilt i nya lekrummet. Enda problemet är väl det att grabbarna allra helst leker med samma sakerm vilket får vilda brottningsmatcher till följd. Och nu tror ni bergis att Loke alltid vinner men det kan jag ta å berätta att Elis är ingen lätt match! Loke har fullt sjå med att hålla fast lillebror som kränger som en liten orm och för det allra mesta lyckas ta sig loss och kasta sig över storebror med vässade tänder.

Loke är snorig och täppt idag också, vilket han själv känner av.
- Mamma, jag är lite svag idag.
Jopp, han är vår lille snorunge.

Vår härlige lille son har mycket grejer för sig. Här bygger han legotorn "ända upp till himlen" och han har de senaste dagarna skaffat sig tre små möss som låtsaskompisar.
En av mössen har uppenbarligen hatt på sig. Spännande.
Häromdagen fick också den osynlige spindelmannen följa med till dagis. Tyvärr råkade jag (uppenbarligen!) klämma hans ena arm i dörren så jag fick be så hemskt mycket om ursäkt.

Inatt var Loke lite snorig och hostig. Inte mycket dock men uppenbarligen tillräckligt för imorse, när han skulle borsta tänderna sa han:

- Mamma, jag mår lite ömtåligt.

Kattis, kära vän, du behöver inte oroa dig. Vi får fortfarande ha vår säng kvar i huset. Vi har bara burit upp den för trappan och ställt den i smucken. Briljant!

Grabbarnas rum. Som synes är det inte 100%-igt klart än, vi inväntar Leffans nästa besök så det blir ordning på elen. Men fiiiint är det!

Här sover de, våra hjärtegryn. Vi hade tänkt ha Elis i andra änden av rummet men då fick Loke spelet och bestämde att lillebror skulle sova hos honom. Och so be it.

En liten mys/läshörna blev det också. Elis är dock mest intresserad av att dra tag i sänghimlen och dra tills den lossnar från taket.

Ikväll var en märklig kväll.
Medan Elis fick tänderna borstade passade Loke på att somna i soffan, alldeles ovaggad och fullständigt oväntat. Klockan var bara halv sju men det är ju bara att gilla läget. Elis joinade sin bror i sömnens rike ungefär fem minuter senare och nu sover båda barnen som små änglar i sitt rum, medan far kapar ved i vedboden och mamma snart ska dricka te med Anna och titta på när han jobbar och sliter.
Livet är gott.

Vi har haft lite omflyttningsrace här i helgen. Loke och Elis rum på övervåningen är, äntligen!, klart så vi har flyttat upp dit allihop.


Sovrummet nere blev lekrum för grabbarna. Som synes är det redan inlekt och klart. Sängen ska givetvis bort, den ska till Sanna, Robert och bebisen i magen. Sen är det väl tänkt att det ska komma upp lite tavlor och sånt också men Loke blev jättearg när jag ville ta ner hans namnbokstäver ovanför spisen. Får väl ta det nån dag när han är på dagis...

Givetvis måste vardagsrummet också få en makeover när resten av huset förändras. Samtliga soffor har bytt plats, stora mattan är borta och fåtöljerna har fått göra återinträde på nedervåningen. Leksakerna har redan hittat dit och utgör, som vanligt, pikant inredningsdetaljer tillsammans med barnböckerna och Lokes kläder.

Det som förr var barnrum är nu någonslags matsal/linneförråd. Den gröna färgen är om möjligt mer störande nu och är väl inte direkt det mysigaste rummet i huset, men, men. Det ska målas vit så snart jag orkar (d.v.s. förhoppningsvis innan jul, men jag ger inga löften!) och sedan är tanken att det ska implementeras med köket. Bra kommer det nog bli, någon gång i framtiden. Nu behöver vi bara en lottovinst så att vi har råd att förverkliga det!

Bilder från övervåningen kommer senare, grabbarna somnade lite tidigare än planerat så det blev lite svårt att fota...

Loke gillar att hoppa. Han hoppar från allt, hela tiden och är mäkta stolt. Dessutom hoppar han uppenbarligen på dagis också, och häromdagen utspelade sig följande konversation:

Loke - Mamma, Leo skällde på mig för jag inte vann.
Mamma - för att du inte vann? Vad vann du inte?
Loke - När vi hoppade. Då vann jag inte och då skällde han på mig. Då blev jag ledsen. Jag ska slå han.
Mamma - Nej, du ska inte slå Leo! Nästa gång Leo gör så får du säga till Petra så säger hon åt Leo att inte skälla på dig.
Pappa - golbög...
Mamma - OK, då gör vi så här. Nästa gång Leo skäller på dig och säger att du inte vinner så får du säga till honom att inte säga så och att du blir ledsen när han säger så. Om han ändå säger så så får du låta bli att lyssna på honom.

Dagen efter.
Loke - Mamma, Leo skällde på mig igen för jag inte vann.
Mamma - Vad gjorde du då?
Loke - Då sa jag till han att han inte fick säga så och att jag blev ledsen.
Mamma - Vad sa Leo då?
Loke - Då fick jag en kram av han. Han är min kompis.

Han har mycket för sig, vår store kille.
Igår när Andreas och Jakob var här och firade Elis födelsedag visade han sig från sin charmigaste sida...

Mamma - Nu ska Andreas och Jakob snart åka hem.
Andreas - Ja, nu ska vi gå till Jakobs bil.
Pappa - Loke, vad säger man då?
Loke - *funderar ett litet tag* - ÅK NU!

Han är så väluppfostrad.

Idag var det dags för fest på Byvägen. Mamma Lina gick upp i ottan (11-snåret) och bakade kärleksmums, nonstopkakor, kladdmuffins, kokoskakor och marängtårta med chokladtryffel och hallongrädde. För ett helt kompani. Dock har det varit kraftigt manfall på inbjudningslistan (jodå, lite dåligt samvete är nog på sin plats, ni vet vilka ni är!) men det innebar bara mer kakor och tårta till oss! Som synes ovan uppskattade Elis festen storligen. 

Elis och Algot fick sitta vid det stora bordet och Asta och Loke fick ett eget litet bord. Det gick väl, som vanligt, lite sisådär med sammanhållningen vid det lilla bordet och det blev lite slagsmål om gräsklipparen. Dock finns det, som vanligt, ljuspunkter också. Bland annat har vi idag lärt oss att Asta är Lokes bebis och att Loke är Astabebisens mamma. Till Emils stora glädje...


Det serverades också dricka. I finglasen, till stor glädje för de stora barnen. Elis blev också glad för då fick han tillfälle att länsa deras tallrikar på rester...

Tårta blev det också, trots att Elis inte var så vass på att blåsa ut ljuset.

Medan de andra härjade på gräsmattan hängde Elis med mamma in i köket och åt kakor på bänken. Lite lyx får man när man har sitt första födelsedagskalas...

Stora dagar kräver stora killar.
Och ibland orkar de stora killarna inte vara vakna ens när de har roligt i gungan.
Elis slocknade som ett litet ett år gammalt ljus i gungan på förmiddagen och sov sedan sött i nästan en timme. Dock fick han sova färdigt i vagnen, vi lät honom inte sitta kvar i gungan hela tiden, om det nu var någon som trodde det...

Idag var stora flyttardagen här hemma också, eftersom Lokes och Elis nya rum på övervåningen äntligen blev klart.
Vi har flyttat möbler från varenda rum i hela huset och när kvällen kom var vi nästan klara. Men bara nästan.

Vi hade paket utdelning också. Loke var väldigt på på att hjälpa till att öppna. Här hjälper han Elis att kolla vad mamma och pappa köpt.

Loke är också nyfiken.

Det kom ett stort paket på posten också, från Elis faddrar Dan och Cecilia. En jättefin Haglöfs-ryggsäck (svart så klart, och inte mer än rättvist eftersom Loke fick en Fjällräven när han fyllde ett av samma duo.) och i den låg en bok som ska lära Elis bli en bra naturmänniska. Bra där! Och tack!

Senare på kvällen halade Loke ner flaggan, vällingen dracks i sedvanlig ordning och den lille somnade snällt i mammas famn. Tills klockan tio då han vaknade och var hysterisk. Mer hysterisk än någonsin tidigare, trots att han fortfarande sov. Efter nästan en timmes skrikande tog vi beslutet att väcka honom så att han kunde komma ur det, för antagligen hade han en mardröm som inte ville ge sig.
Så...

nu sitter han i vardagsrummet med mor och far (farmor och farfar har gått och lagt sig för att orka ta Loke imorgon så att de trötta föräldrarna får sova lite extra) och härjar vilt. Det skrattas, leks och busas friskt och visas inga som helst tendenser att vilja somnas. Härliga tider! Men å andra sidan så fyller man ju bara ett år en gång i livet och då är det väl bäst att göra det mesta av det!

Så här glad blir man när man får paket!

Givetvis ska flaggan hissas när det vankas 1-årsfödelsedag! Loke ser till att lillebror får flaggan i topp!

Jodå, vi lever fortfarande och har hälsan, relativt i allafall.
Men vår dator har tagit farväl av jordelivet efter att en illasinnad blixt valde att slå ner i vår TV-antenn. Den tog med sig större delen av husets teknikpark, inklusive dator, router och modem. Vilket i sin tur lett till att det varit lite småsvårt att uppdatera bloggen.
Nu bör det dock komma igång igen.
Ska bara samla ihop lite energi.

Det kommer, gott folk, det kommer.
ostadbyvag.blogg.se ska få en revival. Nya tider väntar. Bättre stunder hägrar.
Ge er till tåls.

Snart ett år är han, den lille skiten.

Plötsligt en kväll när vi skulle sova var Elis borta. Vi letade och letade tills vi hörde ett litet fnys. Då hade han krupit in mellan sängen och väggen...

När vi skulle försöka plocka ut honom kröp han bara längre in bakom sängen. Till slut lyckades Petter och Loke locka ut honom. Det är som att ha en liten katt, en bångstyrig och inte så hårig katt. En Eliskatt.