ÖstadByväg

Vi har blivit av med vår överföringssladd till kameran så i nuläget är det lite svårt att uppdatera bloggen med nya bilder på våra små underverk. Förhoppningsvis löser det sig på tisdag...

Dock kan vi meddela att Elis idag, på sin niodagarsdag, tappade navelstumpen, vilket är helt underbart eftersom både Loke och mamma är rädda för den.

Hela familjen på farstutrappen.
(Notera den framtrimmade gatstenen på framsidan.)

Mamma uppdaterar bloggen och kollar speedway. Loke kan inte riktigt bestämma sig vilket som är mer intressant och morfar och Elis hänger.

Morfar kom och hade med sig en bensindriven trimmer och en högtryckstvätt så det var bara att sätta fart i trädgården direkt.


Loke hjälper till.


Fikapaus på soffan under björken


Klipper gräset under morfars överinseende.

Mycket oro innan lillebror kom till världen har kretsat kring hur Loke skulle hantera att få dela med sig av mamma och pappa. Vi hade inte behövt oroa oss. När vi kom hem och parkerade bilen så mötte Loke och mormor oss. När pappa lyfte ur Elis ur bilen kom Loke direkt fram och pussade och klappade försiktigt på huvudet och sen hjälpte han pappa att bära ner babyskyddet till huset. Han höll jätteförsiktigt och väldigt bestämt i handtaget och när Elis sen kom upp ur babyskyddet ville storebror hålla direkt.


Elis sitter i babysittern som Frida köpt, mamma Lina sytt om och Isola provsuttit. -loke återupplivade gamla minnen i babyskyddet.


Hela lilla familjen.

 Pigga och glada åkte vi hemifrån vid fem över sex på morgonen...

Klockan sju kom vi till förlossningen på Östra och där fick vi ett alldeles eget rum på ungefär 3 kvadratmeter... En ond sköterska med Parkinsons satte en nål i Linas hand och kopplade dropp. Sen var det bara att vänta...
Klockan kvart i tio var Petter iklädd de fashionabla blå operationskläderna och Lina hade de vackra operationsstrumporna och den fina rocken som är öppen i ryggen. Och så rullade vi upp till operation.
Ett läkarteam på 16 personer satte ryggmärgsbedövningen (som tog på första sticket och inte alls gjorde ont!) och sen tog det bara ungefär 5 minuter innan vi hörde ett gurglande litet ljud. Några sekunder senare kom det ett litet illvrål och en sköterska kom runt med vår andre son, som i dåläget var namnlös. 3900 gram tung, 51 centimeter lång med tior genomgående på apgarern och fullt med mörkt hår på hela huvudet.
27 minuter efter att första snittet gjordes var operationen klar och hela familjen fick komma till uppvaket där den lille ammade som värsta proffset.


09:58 den 18/9 2008 kom Elis Göran Gunnar till världen.

Imorgon, torsdag 18/9, åker vi till sjukhuset vid sju på morgonen. Några timmar senare bör lillebrorster vara på plats.

Hänger i läshörnan med mamma och läser om lastbilarna.

Loke håller på att lära sig att skölja munnen när han har borstat. Det går inte alltid så bra.

"Men lägg av med kameran mamma, det är Hans Andersen på TV!"


Klockan gick och lillbus blev tröttare och tröttare men det är ingen bra idé att försöka få honom att slita sig från speedwayen innan fyrverkerierna tar vid.

På fredagen fick Loke komma hem från dagis eftersom han var lite hängig och under isen. Då får man ha napp och Klanka mitt på dan!


Sen kom pappa hem, då blev det lite roligt igen!


Hjälper pappa att klippa gräset. I en halvtimme sprang han efter pappa med sin egen gräsklippare och var helt ovärderlig.

Sen hängde mamma och lillbus i garaget och provsatt åkgräsklipparen.


Kvällen avslutades med mys med mamma och bebisen i soffan.

.
Precis när Loke varit så duktig och hjälpt till att bära in alla dvd:erna från sovrummet och ställa upp dem på den nya hyllan ovanför TV:n så rasade allt ihop. det var dock ingen större kris, Loke hjälpte mer än gärna till att plocka upp dem igen!

Lillbus har inte sovit bra sen vi kom hem till Sjövik efter sommaren. Han har vaknat på nätterna av att han trasslat in sig i spjälorna i spjälsängen. Därför har hans snälla mor och far nu införskaffat en alldeles prima växasäng till sonen, komplett med drakgardiner, sänghimmel, docka, bebis, nalle och lejon.


"Ja mormor, jag vet att det ligger en strumpa under sängen. Världen går inte under för det. Fokusera på draken och min fina säng istället"


Så här ser han ut när han sover. Så söt, så söt. Pappas gamla nalle är favoriten och om han ramlar ur sängen vaknar Loke innan han ens slår i golvet. De är som tvillingsjälar. Eller nåt.

Glada familjen


Loke är rätt så fäst vid sin pappa...

Så här stor är mammas mage när det är 8 dagar kvar till kejsarsnittet.

Eftersom det snart ska bli två små barn i familjen så har vi införskaffat en ny vagn. Efter mycket efterforskande, eftertanke och letande på internet bestämde vi oss för en Phil&Ted sport. Vi beställde från England på onsdagen, vagnen levererades till dörren på tisdagmorgon och kostade 3000:- mindre än om vi hade köpt den i Sverige.
Anledningen till att vi valde en P&T är att det är en syskonvagn som inte är bred. Den funkar istället så att Loke sitter fram i vagnen och bebisen ligger under/bakom honom.


"Kolla pappa, vilka häftiga däck!"
(Mammas foppatoffel är också med, för att visa på alltings förgänglighet och de gravidas modemåsten)


Här skruvas stänkskydden på plats. Loke är helt ovärdelig i sitt fixande. Pappa är mest med för syns skull...


Så här ser vagnen ut. Det är alltså en och samma vagn på alla bilderna, bara olika sammansatt.

Vi har ju en ny spis hemma och när vi monterade in den så fick vi riva det lilla grytskåpet som stod bredvid. Nu har vi äntligen fått tummen ur och köpt ett nytt skåp på IKEA. Vi fick dock bara med oss stommen och benen hem, det är EN VECKAS leveranstid på skåpsluckan och täckskivan. Jävla IKEA.
Nu återstår det bara att bestämma vilken bänkskiva vi ska ha så vi slipper ha en plywoodskiva som substitut...


Kollar in bruksansvisningarna...


"Pappa, jag tror att den här ska sitta här."


Slår så fort att kameran inte hinner med. (för nej, det handlar inte om att fotografen är dålig, det är motivet och kameran som inte samarbetar!)


Hamrar med tungan rätt i mun...

En lastbil med en traktor med en bil med en grävskopa. Mycket bättre än så blir det inte.

Loke har en tant som heter Åsa. Innan han föddes hade mamma och pappa ett långt samtal med Åsa om huruvida hon kunde tänka sig att ta hand om vår son om något händer oss och om hon kunde tänka sig att finnas där för honom när han växer upp. Inte för att vi tror att det kommer behövas men risken finns alltid att lillgrabben en dag tycker att mamma och pappa är tråkigast i hela världen och vill prata med en annan vuxen. Det är det vi har tant Åsa till.
Det, och det faktum att hon får så mycket pengar i stipendier hela tiden att hon snart kan försörja hela familjen!


Loke och Åsa tittar på fåglarna i boken.


Chokladkakan som Åsa bakat tog slut rätt så fort när Petter och Loke kom. Anders äppelkaka med maräng på var dock lika god men den hade inte lika mycket choklad...

Loke somnade i soffan med nappen, gröna universeumbilen, lastbilen, motorcykeln från (gammel)moster Katarina och nallen.


Pappa somnade alldeles själv i andra soffan, med bara en bok som sällskap.


Till slut så flyttade sig de båda herrarna till sängen istället och sov färdigt där.