ÖstadByväg

Idag är det fyra dagar kvar tills bebisen i magen gör entré. Idag var vi också på Sahlgrenska och träffade min nya läkare som visade sig vara överläkare Jan Mattsson, som är expert på just malignt melanom. Det känns jävligt bra för då kan vi vila lugnt i förvissningen att det inte är någon klåpare som bara chansar hejvilt när det gäller det här.

Han berättade den mycket glädjande nyheten att metastaserna uppenbarligen var betydligt mindre än vad vi fått höra förut och jag är så tacksam att Petter varit med vid alla läkarbesök för annars hade väl ingen trott på mig med alla svängar fram och tillbaka! Dock påverkar det inte konsekvenserna framöver, det blir fortfarande operation, men jag ska "inte behöva bry mitt lilla huvud med det just nu" utan får föda barnet och "få en harmonisk och lugn första tid med barnet" innan det behöver bli operation eftersom "mental hälsa också påverkar sådana här sjukdomar". Jag funderade lite på att bli förolämpad men bestämde mig för att inse att han faktiskt har rätt. Dessutom försäkrade han mig att det inte kommer ta död på mig att vänta.
Det som verkligen gör att vi fick förtroende för honom var att jag fick göra en ultraljudsundersökning av körtlarna i ljumsken för att konstatera att man inte kunde se några tydliga förändringar där och därmed är risken att det ska sprida sig utanför lymfan väldigt liten, även om den extra väntetiden kanske innebär att det sprider sig till fem lymfor istället för fyra men eftersom de alla ska bort så spelar det ju faktiskt ingen roll.

Vad gäller spridningen till blodet så är det lite krångligare. Det går inte att göra säkra undersökningar eller prover för att se vad som har och inte har hänt eller om det är något på gång. Huvudsakligen är det upp till mig att märka om det är något som inte stämmer i kroppen, men de kommer också att göra röntgen och diverse undersökningar när operationen är gjord.

På det stora hela känns det bra, även om det på något sätt blev mer verkligt nu när jag insåg att jag inte kan slippa undan operation och inte kan få svar på om jag fortfarande är sjuk eller inte.
Dock fokuserar vi på det här att det är OK att vänta några veckor till utan att det är någon fara och det är en bra grej. Hade de bedömt att det fanns risk för spridning i resten av kroppen via lymfan hade de uppenbarligen opererat imorgon.


Så nu är det det här vi kan fokusera på, äntligen! Nu är det bara bebis som står i fokus och cancern får faan vänta tills vi landat lite i det här med att vara fem i familjen. Heja bebisen!