ÖstadByväg

Den första november föddes Alva, Kattis dotter. Ett bedårande barn. Hon bräcker redan båda mina söners viktrekord och är enligt sin mor "Göteborgs knubbigaste unge". Det är hon inte. Hon är jättesöt och har gulliga äppelkindero ch bulliga lår, precis som det ska vara.
Dagen till ära passade Kattis dessutom på att fylla 30. Det är lite skrämmande att vi blivit så gamla. Vi satt vid köksbordet med varsinn unge på armen och mindes när vi rökte vid fläkten på Vasagatan och fikade bort studiebidraget på Nappes. Det känns som om det var igår, men samtidigt som i ett helt annat liv. Märkligt.

Alva fick en sjal i födelsepresent. Den tyckte hon var rolig. Elis var mer imponerad av Alvas spelande, snurrande tummen-mobil. "En sån skulle man ha" tänkte han nog. Det blir nog inget av med det. Han får nöja sig med mammas falsksång av "Briggen Bluebird av Hull" och brorsans halvfärdiga version av blinka lilla stjärna.