Se så, res på er och ge Åsan en stående ovation!
Nu är det då äntligen klart och skrivet i sten. (eld?)
Det tog lite längre tid än vad vi hade planerat.
Det var lite mer nervöst än vad vi hade tänkt.
Det blev lite mer dramatiskt än vi hade trott.
Men nu är hon äntligen anställd som brandman.
Lätt att hon blir bäst i Kalmar på att släcka bränder och klippa upp bilar.
(jaja, jag vet vad ni tänker; hon blir säkert bäst i världen också, men vi får börja i liten skala. Alla är vi ju barn i början. Egentligen är ju det här brandmansyrket lite likt att vara en tvååring. Åsan har ju faktiskt galonbyxor och gummistövlar på sig och leker med vatten hela dagarna, precis som Loke gör på dagis. Dock får hon betalt och vi får betala för att få ha honom på dagis.)
Kommentarer
Trackback
