Trädgårdsdag på Östad byväg

2009-05-10 @ 23:04:33 Kommentarer (3)


Vi har en jättejättejättestor gräsmatta (vilket vi inte hade en tanke på när vi köpte huset. Vi förälskade oss i själva byggnaden och tänkte väl inte så där jättemycket på trädgården. Föga anade vi att vi hade en hästhage också, utöver en gräsmatta som känns lika stor som en fotbollsplan!) Den tar tre timmar att klippa.
Förutsatt att man får igång gräsklipparen vill säga. Annars tar det jättemånga fler timmar.
Petter har varit nära sammanbrottet här nu i några dagar alltsedan Klippon bestämde sig för att inte fungera (åkgräsklipparen väntar på att Guran ska komma och serva den så den funkar inte heller som den ska).
Idag tog det fem timmars övertalning innan den drog igång.
Elis övervakade pappas arbete från kärran. (ja, han ser genom mössan.)

Världens härligaste ungar!
Det blev ju lite sent igår och då var Loke en liten ängel och stannade i sängen tills halv tio imorse. Då väckte han Elis och mamma och vi gick upp och bakade scones. Vid elvatiden väckte vi pappa för gemensam frukost (Loke och mamma hade redan ätit lite yoghurt då) och sen fick pappa gå och lägga sig några timmar igen, tillsammans med Elis. De var nämligen uppe till halv fem inatt, eftersom vi jobbar på att Elis ska sluta nattamma. Det leder till härliga vaknätter för Petter och jag kan inte hjälpa till eftersom Elis blir som tokig hos mig eftersom han bara vill ha mjölk då.
Iallafall, medan far och lillebror sov strosade Loke och hans mor omkring i trädgården. När hela familjen sedan var vakna samtidigt gjorde vi en storinsats i trädgården.
  • Gräset klipptes.
  • Maskrosor rycktes.
  • Pinnar samlades ihop
  • Sniglar dödades
  • Blommor vattnades
  • Buskar trimmades
  • Potatis planterades. 
Potatisen planterades med risk för eget liv I might add! Det var ingen som berättade för mig att spindlar byggde vidriga små bon i jorden och att man kunde råka på dem när man planterade potatis. När jag vände jorden fick jag upp en hel spindelhåla, komplett med äggstinn hona och allt. Sammanbrottet var mycket nära, men Loke satt tre meter bort så det var bara att bita ihop och dö lite inombords av ren panik medan jag slog hämningslöst med spaden i jorden och väste efter Petter. I nästan tre timmar efteråt funderade jag på var vår nya lägenhet skulle ligga men nu, när solen gått ner över skogen och doften från vår enorma hägg i hagen ligger söt i luften så inser jag att jag aldrig kommer vilja bo någon annanstans. Trots spindelhålorna.
Jag tänker dock INTE befatta mig mer med potatisplanterande!
Någonsin.

Kommentarer
Postat av: Anna

Fasen va ni fick mycket gjort på er trädgårdsdag.. hmm vi fick inte gjort något, men vi fick iaf hämtat två pallkragar, som nu ligger vid garaget, vi fick även druckigt litervis med kaffe, och jag fick sova min middag med Asta..och Emil fick sin egentid hos sina älskade trummor.. fan va vi är dåliga på att ha trädgård!

2009-05-11 @ 09:09:30
Postat av: Martina

Hej Lina! Hittade hit via FB;) Fina bilder på dina söta barn! Tänker på er varje dag nu efter vad som hänt. Vill verkligen gå på begravningen så vi ses nog där. Ta hand om er. kram martina

2009-05-12 @ 10:08:12
URL: http://martinaback.blogg.se/
Postat av: ??????

Man planterar inte potatis. Man sätter potatis.

2009-05-12 @ 17:23:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0