Hösten 2011

2012-02-23 @ 18:57:10 Kommentarer (1)

Hösten 2011 var ingen bra höst, kanske den sämsta vi någonsin haft. Knölar och tumörer avlöste varandra och ångestnivån låg konstant på rött. Men vi hade tur den här gången också. Tumören i tjocktarmen var godartad, knölarna gick att ta bort med god marginal och de två melanom som togs bort var bara in-situ.

Vi har fantastiska vänner som kom ut och hjälpte oss när vi inte höll ihop. Varje tisdag kom antingen Åsa, Andreas eller Mimmi hit och hjälpte oss att rodda ihop barnens gymnastik.

En kväll i november mobiliserade sig Åsa, Andreas, Mai och Lukas (se senare bild) och passade våra tre småtroll och släppte iväg Petter och mig på en mycket uppskattad Sisters of Mercy-spelning. Vi älskar er för det. Er, Hasse, Jakob, Dan och Cecilia som också var med och betalade biljetterna.

Vår lille Jack växer och växer. Han pratar lite nu, säger mamma, pappa, titta, mölk (såklart!) och har en envishet och en vilja som får de andra två att blekna i jämförelse. Han kan enligt sig själv göra precis allt som storebröderna kan och förtvivlan vet inga gränser när han inte riktigt törs hoppa så där häftigt från soffan som Elis kan. Men han är i goda händer, brorsorna pussar, kramar och kör runt på lillebror på den blå lastbilen och slår honom inte alls så ofta. Antagligen för att han bits tillbaka...

Vår Loke är stor kille nu också. Han räknar, ljudar och spelar framför allt massor med nintendo. Och så funderar han mycket. Han förstår alldeles för mycket för att det ska vara nyttigt för honom och diskussionerna vi kan ha med honom på nätterna är ibland väldigt konfunderande och djupa. Han tänker mycket på döden, på religion och på hur spindelmannen egentligen kan skapa så mycket spindelnät inne i underarmarna utan att få stora bulor där.

Elis är som alltid vår kelgris. Han kom nästan på dagen in i treårstrotsen och blir ett riktigt skrikmonster när han sätter den sidan till. Men får han bara dammsuga, laga mat, städa eller köra med lastbilen är han nöjd. På nätterna kommer han ner och ligger på mammas arm och sover och frågar: Älskar du mig mamma? När jag svarar: det vet du ju Elis att jag gör, jag älskar dig ända till månen! så säger han: mmm, ända till månen och tillbaka.

Det finns inget som lagar en sån bra som att mysa i soffan med två underbara ungar när det blir lite för tungt ibland.

Och så har vi ju fått en ny liten kill! Lukas är son till Andreas och Mai och världens goaste unge!

Det är inte bara Elis som gillar dammsugaren. Vårt lille penntroll tycker också att den är rolig!

De hittade ett märke i tinningen på mig som var tvunget att tas bort. När de gjorde det så passade de snälla människorna på plastikkirurgen också att styla om mitt hår. Höger sida av huvudet rakades och dagarna med tofs var snart ett minne blott...

Finaste ungarna i världen!

Kommentarer
Postat av: mormor Cinna och morfar Göran

Tack för underbara kort och härliga kommentarer på bloggen, ILIKE

2012-04-09 @ 22:16:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0