ÖstadByväg

Man måste faktiskt få frisk luft också. Det är en tanke som ibland slår mamma Lina när hon tittar på flaskan med AD-droppar och inte ens om hon anstränger sig kan komma ihåg när Loke senast fick några. Och då kompenseras det med frisk luft i extra dos.
Idag gick vi på picknick.

Loke är stor pojke nu och vill gå själv. Eftersom gatukontoret inte riktigt nått ut till Östad än så är vägarna något eftersatta och därmed också fulla med is, vilket ledde till att mammas standardkommentar under hela promenaden var "Loke, kom nu och håll mamma i handen. Det är halt där. NEJ, det är farligt, du kan ramla. Kom hit nu. Gå inte i vattnet, det är halt i vattnet gubben. Håll mamma ihanden säger jag!". Han var dock inte alls intresserad av att hålla mamma i handen och eftersom han inte ramlade en enda gång så kan jag ju inte hålla det emot honom.

Det var en rätt så vacker dag idag. På ena sidan om oss hade vi solen, på väg att gå ner (halv fyra!) och på andra sidan fanns månen, nästan full. Ibland blir man nästan lite rörd.

Vi hade med oss matsäck - hence "picknick". Matsäcken bestod av Oboy (dock ej i sirapsflaska eftersom pappa hade den till jobbet så det fick istället bli i juiceflaska. Loke protesterade högljutt till en början men accepterade sedan när han fick ett sugrör.) och smörgåsar med ost och prickig korv. Mumma!
Den observante tittaren har nu lagt märke till Lokes fashionabla mössa. Den är hemmasydd av pappa Petter för drygt 15 år sedan. Då passade den inte på pappas huvud men idag sitter den som en smäck - bokstavligen - på sonens.